Öronkirurgi
Några vanliga orsaker till att man opererar öronen på hundar är att hunden har drabbats av blodöra eller fått en komplikation till öroninflammation.
Blodöra innebär att öronlappen har fyllts av blod på grund av ett brustet blodkärl. Vanliga orsaker till blodöra är att hunden ruskar mycket på huvudet i samband med en öroninflammation, eller att öronlappen har utsatts för trauma, till exempel nafsande under lek. Tillståndet kan vara både obehagligt och smärtsamt för hunden.
Blodöra läker av sig själv, men det kan ta tid och ger ofta en deformation av öronlappen ("blomkålsöra"). Man kan prova att dränera öronlappen på blod via en kanyl, men det är vanligt att blödningen fortsätter och blodörat växer till på nytt. Kirurgisk åtgärd av blodöra går ut på att man syr ihop de olika skikten i öronlappen med varandra (hud - brosk - hud) med många små stygn.
Andra situationer när kirurgi i öronlappen utförs är för att ta ett vävnadsprov (biopsi) av en hudförändring eller operera bort en tumör. Även polyper brukar behandlas kirurgiskt.
Om bakterier från en öroninflammation har spritt sig till örats inre delar eller om upprepade inflammationer har orsakat att hörselgången har blivit för trång kan hunden behöva en operation. Hur omfattande den kirurgiska behandlingen blir beslutas för varje enskild patient. Ingreppet kan i många fall innebära att man öppnar upp delar av hörselgången, men för en del hundar krävs att man avlägsnar hörselgången helt och öppnar upp mellanörat
Noskirurgi
Ett av de vanligare kirurgiska ingreppen i hundars nosar är nosplastik. Detta görs för att vidga hundens övre luftvägar. Det är framför allt trubbnosiga hundar som kan få problem med för trånga andningsvägar, och de kan behöva plastikopereras i såväl nosen som gommen och svalget. Nosplastiken går vanligtvis ut på att man öppnar upp stängda, eller ihopklämda (stenotiska) näsborrar. I mycket svåra fall kan även delar av nosmusslorna inuti nosen avlägsnas för att underlätta luftpassagen.
Andra typer av ingrepp i hundens nos, såsom biopsitagning eller avlägsnande av främmande föremål, kan göras med hjälp av rinoskopi. Då förs ett smalt, rörformigt och böjligt instrument (endoskop) in i noshålan, antingen framifrån via en näsborre eller från baksidan av gommen. Med endoskopets hjälp kan veterinären se insidan av noshålan, avlägsna små föremål som till exempel grässtrån, ta vävnadsprov, ta svabbprov för bakterieodling eller svampodling, samt utföra olika behandlingar.
Kirurgi i svalgregionen
Exempel på tillstånd i hals och svalg som kan orsaka andningsproblem och därför kräver kirurgi är polyper mellan näsa och svalg, samt förlamning i stämbanden. Andra exempel är när ett främmande föremål, som exempelvis en träflisa, har kilat in sig i vävnaden intill svalget och orsakat svullnad eller en böld.
Gomplastik görs när den bakre, mjuka delen av gomtaket är för lång och försvårar passagen av luft till luftstrupen. Vid operationen kortas den mjuka gommen av.