Vad är amputation?
Amputation är en behandling som innebär att en skadad eller sjuk extremitet avlägsnas från kroppen. Ingreppet görs genom en operation, och hunden måste vara nedsövd. De vanligaste amputationerna på hund är tåamputation och svansamputation, men även benamputationer förekommer.
Varför görs amputation på hund?
En amputation görs oftast för att hunden har fått en skada eller en elakartad tumör i ett ben, en tass eller i svansen. Amputation kan ibland också vara ett alternativ om hunden har fått en besvärlig infektion i samband med klobrott.
Komplicerade benbrott såväl som skador i senor eller ligament kan ofta behandlas framgångsrikt med kirurgi och rehabilitering. Men i en del fall kan det ta lång tid för hunden att bli helt återställd, ofta många månader, och vid svåra skador är prognosen osäker. Då kan amputation vara ett alternativ.
Amputation rekommenderas ibland för hundar som drabbats av elakartade tumörer, som skelettcancer eller cancer i muskler och mjukdelar, när det annars kan vara omöjligt att ta bort tumören med god marginal. Innan en hund ska amputera benet görs en noggrann bedömning av hundens prognos att bli frisk från sin sjukdom, och vad den har för förutsättningar att klara sig som trebent.
Hur mår hunden efter en amputation?
All kirurgi i skelett och leder medför smärta, och hundar behöver som regel få smärtstillande läkemedel under läkningstiden. Dock brukar många hundar ha haft ont i den skadade kroppsdelen, och det är vanligt att djurägare upplever att deras hund har mindre obehag efter operationen.
Efter mindre amputationer brukar de flesta hundar klara sig lika bra i vardagen som en hund som inte är amputerad. Hundar av större raser och hundar som har genomgått en benamputation kan behöva rehabtränas för att anpassa sig så bra som möjligt till den nya situationen.
Kan hunden få protes eller rullstol efter amputationen?
I Sverige används höftledsproteser till hund, och andra ledproteser är under utveckling. Däremot används inte protes för att ersätta en borttagen extremitet. I svensk djurskyddslagstiftning finns det ett starkt skydd för djurs rätt att kunna röra sig obehindrat och utföra naturliga beteenden. Djur får inte heller utsättas för onödigt lidande, som till exempel smärta eller problem med att uträtta sina behov.
Studier som har gjorts på djur med benproteser indikerar att de inte använder sin protes på samma sätt som ett kroppseget ben. De belastar protesen mindre och den bidrar inte till ett naturligt rörelsemönster. Det kan inte heller garanteras att inte protesen orsakar smärta eller innebär en stressfaktor för djuret. Troligen är det inte helt lätt för en hund att acceptera att ett föremål spänns fast på kroppen, men den har inget annat val än att försöka anpassa sig till situationen. På samma sätt är det inte förenligt med svensk lag att sätta en hund i rullstol, av respekt för djuret.
Många hundar kan dock klara sig bra med tre ben, om de får tillräcklig rehabilitering.
Vad är skillnaden mellan kupering och amputation?
Det kirurgiska ingreppet vid svanskupering och svansamputation är ungefär detsamma. Men en amputation görs av medicinska skäl medan en svanskupering är kosmetisk, och görs för att förändra hundens utseende. Ibland hörs argumentet att svanskupering behövs för att förhindra att en jakthund skadar sig under jakt, eller för att en inkräktare annars kan dra i en vakthunds svans. Men den här typen av svansskador är mycket sällsynta. Vanliga orsaker till att hundar skadar svansen är att de har blivit klämda eller trampade, något som kan hända hundar av alla raser.
Öronkupering är också en kosmetisk åtgärd, och innebär att en del av hundens ytteröra tas bort. Öronkuperade hundar har svårare att göra sig förstådda bland andra hundar, vilket kan bidra till ångest, stress och aggressivt beteende. Både öronkupering och svanskupering är olagligt i Sverige och i alla EU-länder som har godkänt den europeiska konventionen för skydd av sällskapsdjur.