Genom vaccinering kan du som djurägare inte bara skydda din katt mot allvarlig sjukdom och lidande, utan du bidrar samtidigt till att hålla smittrycket nere i kattpopulationen. Därigenom minskar risken för att unga eller svaga katter ska insjukna. En vaccinerad katt kan dock fortfarande sprida smitta under vissa omständigheter.
Hur fungerar vaccin för katter?
De vaccin som brukar användas till katter innehåller försvagat eller avdödat virus. När kattens immunförsvar exponeras för de här virusen reagerar det genom att bilda antikroppar som oskadliggör viruset innan det infekterar celler. Genom upprepade vaccineringar stärks immunförsvaret ytterligare. Om katten utsätts för naturlig smitta av levande, sjukdomsframkallande virus, reagerar immunförsvaret så att katten undviker att bli allvarligt sjuk.
För varje virus som förökar sig i ett djurs celler, ökar den totala mängden virus i omlopp. Detta kallas att smittrycket ökar och innebär att alla katter i en population löper ökad risk att exponeras för viruset. De utsätts även för större doser av virus. De individer som av olika anledningar inte har ett fullgott vaccinskydd (t ex små kattungar eller katter som vanvårdats) löper då större risk för att bli svårt sjuka. En vaccinerad katt kan fortfarande bli infekterad, men mängden virus i kattens kropp tenderar att vara mindre jämfört med hos en ovaccinerad katt.
“Vaccinering både skyddar den enskilda katten och minskar det totala smittrycket.”
Varför är vaccination nödvändigt?
Att vaccinera katten är inte obligatoriskt, men det är ett viktigt ansvar du som ägare har, både gentemot din egen katt och andra katter. Vaccinationer och regelbundna påfyllningar gör att katten håller sig frisk och inte riskerar att drabbas av allvarlig sjukdom. Vaccinering av katter räknas som en viktig insats för djurskyddet i Sverige, eftersom det förebygger onödigt lidande.
Både utekatter och innekatter ska vaccineras. En del smittor sprids nämligen inte enbart via direktkontakt, utan kan också spridas indirekt, via t ex föremål, leksaker eller omgivningen. Du som ägare kan också bära med dig smittor utan vetskap. Smutsiga skor eller kläder som blivit förorenade kan utgöra en smittrisk för en innekatt.
Ju fler katter som vaccineras, desto mindre smittspridning och färre sjukdomsfall. Om vi skulle sluta vaccinera våra katter skulle antalet sjukdomsfall skjuta i höjden.
När ska katten vaccineras?
Kattungar har skydd av sin mammas antikroppar under de första levnadsveckorna (förutsatt att kattmamman är korrekt vaccinerad). Vid 7 - 8 veckors ålder börjar antikroppsnivåerna att sjunka och det är då dags att vaccinera den för första gången. Nästa dos ges när katten har fyllt 12 veckor. Ibland behövas en extra några veckor senare, prata med din veterinär om vad som gäller för just din katt. Köper du en kattunge från en uppfödare brukar den vara vaccinerad en eller eventuellt två gånger vid leverans när den är 12 veckor gammal. Be alltid att få kattens vaccinationsintyg vid köp.
Nästa spruta ges när katten är 1 år. Under vissa förhållanden kan en extra dos behövas omkring 6 - 9 månaders ålder. Detta gäller främst för katter i högriskmiljöer, som på katthem, eller i djurtäta kattgrupper som t ex vid avel.
Därefter ges vaccin mot kattpest vart tredje år. För innekatter som bor ensamma och varken vistas på pensionat eller träffar nya katter, räcker det att vaccinera mot kattsnuva vart tredje år eller t o m ännu mer sällan. Katter i högriskmiljöer, som utsätts för mer smitta i sin omgivning, bör vaccineras mot kattsnuva varje år. Dit räknas ofta utekatter i djurtäta miljöer, katthemskatter samt katter i avel.
Vaccinera även innekatter
Det är lika viktigt att vaccinera en innekatt som en utekatt. Även om en utekatt vistas mer i osäkra miljöer eller träffar på andra utekatter som kan sprida smitta, är inomhusvistelse inte en garanti för smittfri miljö. En innekatt kan också bli drabbad av de vanligaste sjukdomarna. Ofta sker det genom att du som ägare tar med dig smittämnen hem, exempelvis genom att det fastnat på kläder eller under skorna.
Vaccinationsintervallet för innekatter är dock längre. det brukar räcka med en spruta mot kattpest och kattsnuva vart tredje år. Om katten ska bo på pensionat eller få hem en ny kattkompis kan en extra spruta mot kattsnuva behövas.
Vad vaccineras katter mot?
De smittsamma sjukdomar som ingår i basvaccineringen för svenska katter är kattpest och kattsnuva. Båda dessa sjukdomar förekommer i Sverige, och det är därför viktigt att se till att katter har ett bra, uppdaterat vaccinskydd mot dessa.
Kattsnuva
Kattsnuva orsakas av flera olika smittämnen, både virus och bakterier. I kattsnuvavaccinet ingår dels kattens rhinotracheitvirus (även kallat felint herpesvirus typ 1, FHV-1) och dels kattens calivirus (felint calicivirus, FCV). Båda dessa virus är mycket smittsamma och har potential att orsaka allvarlig sjukdom hos ovaccinerade djur, särskilt hos unga eller svaga individer. Det är viktigt att känna till att katter trots vaccinering kan bli smittade och rentav utveckla symtom av de här virusen, men sjukdomen brukar bli mildare. Kroniska smittbärare är vanligt. Det finns även andra virus och bakterier som kan ge kattsnuva.
Kattpest
Kattpest är en väldigt smittsam och ibland dödlig sjukdom som kan drabba katter i alla åldrar. Sjukdomen orsakas av parvovirus, eller felint panleukopenivirus, FPV. Viruset sprids framför allt via infekterade katters avföring.
Rabies
En katt som ska resa utomlands ska vara färdigvaccinerad mot rabies minst tre veckor innan ni åker. Vaccinationen ska vara inskrivet i kattens EU-pass. Beroende på vilket fabrikat som används behövs en eller två doser i grundvaccinationen.
Här kan du läsa mer om EU-pass.
När ska du inte vaccinera katten?
Det finns några tillfällen då du inte ska vaccinera din katt. Den måste först och främst vara frisk och ha ett gott allmäntillstånd. Har katten en pågående infektion kan en vaccination göra katten ännu mer sjuk, eller så får vaccinet inte avsedd effekt. Har du en inbokad vaccination för din katt och du upptäcker att den är sjuk inför veterinärbesöket, behöver du alltså avboka vaccinationen för att vårda katten först.
Katten ska vara i god kondition, alltså inte vara undernärd, ha en stor maskbörda eller nyss ha utsatts för vanvård. En undernärd katt har ett sämre immunförsvar som kan innebära att kroppen reagerar negativt på en vaccination, eller att immunreaktionen uteblir vid vaccinering. Detta är viktigt att tänka på om du exempelvis har tagit över en katt från ett katthem eller övertagit en räddningskatt. Låt den först återhämta sig under skyddade förhållanden.
Under en pågående medicinsk behandling bör du undvika vaccination, t ex under en kortisonkur. Detsamma gäller om katten vårdas för ett fysiskt tillstånd som exempelvis böld efter bitskada, eller om katten nyligen har kastrerats. Se till att katten har avslutat sin behandling eller läkt klart innan du vaccinerar. När det gäller kontinuerliga behandlingar kan och bör katten ändå vaccineras. Rådgör med din veterinär före vaccinering.
Är katten ovaccinerad när den kommer till veterinär för en åkomma bör du informera om detta. Det kan vara en viktig upplysning i sjukdomshistorien, och det är också viktigt för kliniken att veta att katten kan utgöra en smittrisk för andra patienter.
Biverkningar från vaccination
Det kan hända att din katt får biverkningar efter en vaccinering. Syftet med vaccinet är trots allt att utlösa en reaktion hos immunförsvaret, men under säkra former. Eventuella biverkningar brukar vara milda och gå över inom 1 - 2 dygn. Vanliga biverkningar efter en vaccination är svullnad vid injektionsstället och ibland lindrig feber.
I sällsynta fall kan vaccin utlösa en allergisk reaktion, som kan bli allvarlig. Detta är en risk vid alla medicineringar, och alltså även vid vaccination. Tecken på allvarlig allergisk reaktion är klåda, kräkningar och diarréer, andningssvårigheter samt kollaps. Kontakta veterinär omedelbart om du ser något av dessa symtom efter vaccinationen.
Vill du boka en tid för att vaccinera din katt? Varmt välkommen att kontakta någon av våra kliniker!
Texten uppdaterades mars 2022. Skribent: Boel Sandros, legitimerad veterinär