Symtom
Flödet från nosen kan vara klart och rinnade som vatten (seröst), lite mer segflytande (muköst), varigt (purulent) eller blodigt.
Vilka symtom som ses beror på den underliggande orsaken: katter med en infektion har ofta feber, är allmänt hängiga, har sämre aptit och drar sig undan. I början kan nosflödet då vara klart för att sedan bli varigt.
Hos katter med ett främmande föremål eller nybildning i näshålan uppvisas symtom såsom fnysningar, harklingar, nysningar och kväljningar. Vid tumörförändringar kan även konturen på nosryggen förändras. Tumörförändringar kan också ge feber.
Näsblod kan bero på koagulationsrubbning, dvs blodet levrar sig inte som det ska, vilket bland annat ses vid råttgiftsförgiftning.
Diagnos och behandling
På djursjukhuset sövs katten och näshålan undersöks i narkos.
Vid tumörförändringar tar veterinären en vävnadsbit för analys. Ibland kan förändringen tas bort under ingreppet.
Om ett främmande föremål påträffas plockas det bort och näshålan kan inspekteras för skador. När katten vaknar ur narkos brukar den vara symtomfri.
Kattsnuva behandlas med avsvällande näsdroppar (barn-nezeril), koksaltlösning och daglig rengöring. Det är viktig att katten bibehåller en positiv energibalans, dvs att den får i sig tillräckligt med näring, annars finns risk för att den ska utveckla fettlever. Ibland krävs stationärvård för dessa katter.
Vid misstänkt koagulationsrubbning undersöks blodets förmåga att levra sig.