Lär dig undersöka din katt själv

Varför är det bra att öva på att undersöka sin katt?

Om du regelbundet gör en fysisk undersökning, eller visitering, av din katt kommer du att ha större chans att upptäcka eventuella förändringar tidigt. Du har också lättare att tala om för djurhälsopersonalen vad som är normalt och onormalt för just din katt.

Undersök katten i lugn och ro när den är frisk. Då kan du få en uppfattning om just din katts normalvärden, dvs de vitala parametrar som brukar användas för att bedöma ett djurs fysiska mående. Det handlar bland annat om hjärtfrekvens, andningsfrekvens, kroppstemperatur och färgen på slemhinnorna. 

Du bör också passa på att känna igenom katten, från nos till svanstipp. Om du gör det till en vana att gå igenom din katt ofta, gärna en gång i veckan, blir du snabbt medveten om eventuella sår och nya svullnader eller knölar.

Lär din katt att låta sig undersökas

En stor fördel med att träna på undersökning är att katten vänjer sig vid hanteringen. Då har den lättare att låta sig undersökas den dagen den behöver komma till veterinären. Det är en utmärkt idé att ge din katt mycket övning i detta redan från början, när den kommer till dig som kattunge. Vanor och rutiner som den lilla kattungen gradvis får vänja sig vid under lugna former är sedan lättare att upprätthålla genom livets alla skeden.

Låt undersökningen bli en trevlig stund för er båda, och undvik tvång. Placera katten framför dig på ett bord eller i ditt knä. Ha gärna godisbitar redo som du kan belöna med både under och efter undersökningen. Börja helt enkelt med att röra vid katten ungefär som när du klappar den. Se till att känna igenom hela kroppen, exempelvis genom att röra dig från nosen och bakåt eller från svansen och framåt. Om katten vill gå undan bör du inte hålla fast den, eftersom det kommer att försvåra övningen nästa gång. Istället avbryter du undersökningen, för att vid ett senare tillfälle dela upp undersökningsgången i kortare sekvenser. Till exempel kan du nöja dig med att känna igenom ett av benen från topp till tå, inklusive trampdynor och klor, och därefter avsluta övningen med att ge katten en belöningsgodis. Efterhand utökar du undersökningen, tills katten accepterar att bli undersökt över hela kroppen.

Träna hellre lite och ofta, kanske varje dag eller rentav flera gånger om dagen, än att ha långvariga undersökningar mer sällan.

Det är ofta knepigt att titta i munnen på katter - här kan du behöva en stor portion av både tålamod och godis. Vänj först katten vid att du stryker den vid en mungipa i taget. Du kan också dra mungiporna åt sidorna, för att få bättre överblick över tändernas utsidor, där det kan byggas upp mycket tandsten. Om katten verkar lugn vid den här beröringen öppnar du munnen genom att ovanifrån fatta tag om överkäken/överläppen bakom vardera hörntanden. Använd andra handens pekfinger till att försiktig dra ner underkäken genom att placera fingertoppen på framtänderna i underkäken.

OBS - många katter utvecklar med åren tandresorptionssjukdom, TR. Tandlossning, parodonit, är också vanligt. Om din katt visar mycket obehag när du pillar den runt munnen kan det bero på att den har ont. Avbryt i så fall övningen och kontakta veterinär.

Ta reda på din katts normalvärden

Vad som är normala värden kan variera lite beroende på kattens ålder, storlek och fysiska kapacitet. Det är därför bra att undersöka vad som är normalt för just din katt när den är frisk. De kroppsliga parametrar som kan skilja sig åt mellan olika katter, utan att det behöver vara tecken på sjukdom är:

• andningsfrekvensen i vila*. Denna mäts i antalet andetag per minut. Använd en klocka med sekundvisare och titta på bröstkorgens rörelser upp och ner när din katt ligger och vilar. Andningsfrekvensen brukar normalt ligga mellan 15 och 30 andetag per minut. 
• hjärtfrekvens i vila*. Pulsen kan kännas högt upp på lårets insida, i ljumsken. Hjärtfrekvensen anges i antalet hjärtslag per minut, så du behöver återigen en klocka med sekundvisare. Hemma i en stressfri miljö brukar vuxna, friska katter ha en  hjärtfrekvens omkring 130 och 140 slag per minut (kattungar har högre puls), men om den är stressad i samband med t ex besök hos veterinären kan hjärtfrekvensen gå upp till 220 utan att det behöver vara något onormalt. 
• slemhinnefärg kontrolleras ofta i tandköttet. Det går även att bedöma slemhinnefärgen på insidan av ögonlocken. Slemhinnan ska vara rosa.
• normal kroppstemperatur hos katter ligger mellan 38 och 39 grader. Tempen mäts i vila*, med en termometer i ändtarmen (använd vaselin eller fet hudkräm vid temptagning).

*Med vila menas att katten ska ha varit lugn, inaktiv och i normal rumstemperatur i minst 20-30 minuter före mätningen.

Här finns en lista över de normalvärden som gäller för katter. Skriv gärna ut listan och notera din katts normaltemperatur, hjärtfrekvens, pulskvalitet mm. Förvara den lättåtkomligt hemma för övriga familjemedlemmar, samt i telefonen för snabb åtkomst.

Om katten blir sjuk eller skadad

Om katten blir dålig kan du undersöka den och kontrollera andning, slemhinnefärg och eventuell uttorkning och hjärtfrekvens. Värden som avviker från din katts normala värden kan ge viktig information om hur den mår.

Ökad hjärtfrekvens, takykardi

Hjärtfrekvens som är högre än normalt kallas takykardi och tyder ofta på sjukdom eller smärta. Värden över 200-220 hjärtslag/minut är att beteckna som takykardi. Takykardi ses vid bland annat uttorkning, feber, smärta, hjärtsvikt och när katten är på väg in i chock (cirkulationssvikt). Om din katt har fått ökad puls utan att den har ansträngt sig eller är tillfälligt stressad är det ett viktigt fynd och du bör kontakta veterinär. 

Långsam hjärtfrekvens, bradykardi

En katt kan även ha långsammare puls än normalt, s k bradykardi. En hjärtfrekvens under ca 120 tyder på bradykardi. Onormalt låg hjärtfrekvens kan bland annat ses vid påverkan på centrala nervsystemet, vissa förgiftningar samt vis svår sjukdom någon annanstans i kroppen. Även hypotermi, låg kroppstemperatur, medför låg hjärtfrekvens. Det kan också uppträda vid vissa förgiftningar. Om din katt har fått onormalt låg puls bör du uppsöka veterinär omgående. 

Rytmrubbningar

Det kan vara svårt att själv känna och bedöma rytmrubbningar på hjärtat. Om du känner avvikelser när du kontrollerar kattens puls kan det vara antingen extraslag eller att hjärtat hoppar över ett slag då och då. Orsakerna till detta varierar.

Vissa rytmrubbningar är allvarliga medan andra inte brukar ha någon större klinisk betydelse. Vid så kallat förmaksflimmer slår inte hjärtat synkroniserat, vilket innebär risk för exempelvis blodpropp eller hjärtsvikt.

Ökad andningsfrekvens 

En katts normala andningsfrekvens brukar ligga mellan 15 och 30 andetag per minut i vila. 

Efter aktiviteter eller lekstunder stiger andningsfrekvensen för att tillgodose det ökade syrebehovet. Andningsfrekvensen bör sjunka igen inom 10 minuter när katten får vila i normal rumstemperatur. En ökad andningsfrekvens ses vid bland annat feber och infektioner. Smärta brukar också påverka andningen.

Andningsmönster

Det är viktigt att avgöra om katten har svårt att syresätta sig. Om andningsfrekvensen är hög bör du därför även studera hur den andas: behöver den ta i med bukmuskulaturen (s k bukpress)? Andas den med öppen mun? Tar den spjärn med frambenen mot underlaget när den andas? Alla dessa är tecken på andningssvårigheter och katten bör undersökas akut hos veterinär.

“Vid andningssvårigheter bör katten komma under vård akut.”

Katter kan även ha andra symtom från luftvägar eller lungor, som hosta, rosslande andning, våta eller pipande biljud vid andning. 

Slemhinnor

Slemhinnorna är det som täcker de kroppsytor som inte bär hud. Slemhinnorna brukar ha en rosa eller ljusrosa färg och kan bedömas i t ex tandkött eller ögonlock. 

Bleka slemhinnor ses vid dålig blodcirkulation, t ex uttorkning, infektion eller när katten av någon anledning är på väg in i chock. Vita slemhinnor är ett allvarligt tecken och talar för kraftig blodförlust (det kan vara en invärtes blödning som du som djurägare inte ser) eller svår, ofta långvarig, blodbristsjukdom. En katt med bleka eller vita slemhinnor behöver uppsöka veterinär omgående. 

Blåaktiga eller lilafärgade slemhinnor ses vid syrebrist. Även detta är ett akut tillstånd och katten kan behöva andningshjälp på djurklinik eller djursjukhus. 

Mörka eller mycket röda slemhinnor kan ses vid en del kraftiga bakterieinfektioner och vissa förgiftningar. Det är också vanligt att katter med inflammation i mun eller tänder får irriterade slemhinnor, och de blir då rödare eller mörkare rosa än normalt. Om katten har flera symtom på sjukdom bör du kontakta veterinär akut, medan längre tids missfärgning av tandköttet hos en i övrigt frisk och aktiv katt bör undersökas efter tidsbokning. 

Kapillär återfyllnadstid, CRT

Kapillär återfyllnadstid, CRT, är ett mått på hur fort blodet kommer tillbaka till de små blodkärlen efter ett stopp. CRT testas genom att pressa ett finger mot tandköttet eller kindens insida och sedan se efter hur fort färgen återvänder till slemhinnan när trycket försvinner.

I normala fall ska färgen komma tillbaka inom ca 1-2 sekunder. Tänk på att inte trycka för hårt - testet ska inte orsaka smärta hos katten - och inte heller för länge. Längre eller kortare kapillär återfyllnadstid talar för cirkulationsrubbning vilket i värsta fall kan leda till chock om inte katten kommer under vård. 

Bedöm uttorkning

När du känner på exempelvis tandköttet bör du också vara observant på om slemhinnan känns torr och klibbig eller fuktig/våt. Torra slemhinnor ses vid uttorkning och munandning och veterinär bör kontaktas. 

Ett annat tecken på uttorkning är att hudens elasticitet minskar, så kallad nedsatt hudturgor. Detta bedöms enklast genom att nypa tag i och lyfta upp nackskinnet och sedan släppa. Om hudvecket går ner omedelbart är elasticiteten normal, men om det blir stående kan det tyda på att katten är uttorkad. 

En uttorkad katt kan också ha lite insjunkna ögon. 

Förhöjd kroppstemperatur, hypertermi/feber

Katter har normalt en högre kroppstemperatur än vi människor. Kontrollera gärna tempen då och då för att vänja katten vid proceduren. Kattungar kan ha en lite högre kroppstemperatur än vuxna katter. 

Över 39 (-39,5) grader i vila utgör en förhöjd kroppstemperatur. Det ses främst vid feber, vilket brukar vara förknippat med infektion. I ovanligare fall är feber ett tecken på en autoimmun sjukdom eller cancer. Förhöjd kroppstemperatur (som inte beror på feber) kallas hypertermi. Katter har vanligtvis en högre tolerans för värme än för kyla och under svenska förhållanden är köldskador vanligare än värmeslag. Extrema temperaturer bör dock alltid undvikas. 

Nedsatt kroppstemperatur, hypotermi

Sänkt kroppstemperatur, under 37,8 - 38 grader ses vid nedkylning, vilket kan vara ett allvarligt tillstånd. Undertemperatur också vanligt när kattens blodcirkulation är kraftigt påverkad, till exempel vid svår infektion, blödning, uttorkning eller chock.  

När kattens kroppstemperatur avviker från det normala bör du kontakta veterinär. 

Allmäntillstånd och medvetandegrad

Djurhälsopersonal talar gärna om patienters allmäntillstånd. Då avses inte i första hand kattens humör utan det fysiska tillståndet.

Förändringar i allmäntillståndet kan vara: 

• Muskelsvaghet. En svag katt kan vara darrig och ostadig på benen. 
• Förlamning i hela eller delar av kroppen. Förlamningen kan vara slapp eller stel, dvs med minskad eller ökad muskeltonus.
• Oro, rastlöshet, stress. Detta kan vara utlöst av smärta, andningsproblem, förgiftning mm. 
• Lojhet. Katten är dåsig och inåtvänd, reagerar mindre på omgivningen.
• Kramper, koma, förändrad medvetandegrad. 
• Desorientering. Katten har inte koll på omgivningen eller reagerar avvikande vid stimuli.
• Ligger platt på sidan. Katten är då mycket medtagen. 

Andra kroppsliga funktioner

Urinering

Hur ofta och hur mycket katten kissar kan ge viktig information. Det är normalt att en katt kissar ungefär 2 - 4 gånger per dag. Kissar den mindre mängd än vanligt kan det vara tecken på uttorkning eller påverkad njurfunktion. En hankatt eller hankastrat som sitter länge (eller ofta) och försöker kissa utan att få ut särskilt mycket kan ha drabbats urinstopp, ett akut tillstånd. 

Om katten kissar mer än vanligt, alltså större volym, betyder det att den också dricker mer. Ökad törst är ett ospecifikt tecken vid många olika sjukdomar, en del av dem allvarliga. 

Kissar den oftare än vanligt men samma totala mängd (dvs den dricker normalt) är det inte sällan ett symtom på blåskatarr. 

Om du har en utekatt som verkar må dåligt bör du hålla den inomhus för att få koll på hur den dricker och kissar. Om din katt har avvikelser vid urinering bör du kontakta veterinär.

Avföring

Normal avföring är regelbunden och fast i konsistensen. Både förstoppning och diarré är tillstånd som bör åtgärdas. Om det förekommer avvikelser i kattens toalettvanor bör du kontakta veterinär för hjälp och råd.

Om du har en utekatt som verkar må dåligt bör du hålla den inomhus för att kunna observera hur den äter, bajsar och om den har kräkning.

Skribent: Boel Sandros, Leg veterinär, 2022