Varför blir katten deprimerad?
Katter drabbas inte av depression som ett sjukdomstillstånd i sig, utan de blir deprimerade som en reaktion på en situation som de upplever som negativ. När en katt visar tecken på depression kan det finnas flera tänkbara orsaker.
Om vardagen förändras, rutiner rubbas eller om ni flyttar till ett nytt hem kan det orsaka nedstämdhet eller beteendeförändringar. Katter kan också må dåligt när de är understimulerade, inte får utlopp för naturliga beteenden eller när de inte har möjlighet att kontrollera sin tillvaro.
En snabb förändring i kattens sinnesstämning och beteende, utan någon yttre orsak, är ofta tecken på smärta eller sjukdom. Skulle du plötsligt upptäcka att katten inte är sig själv, ska du alltid kontakta veterinär för att undersöka om katten har ont eller blivit sjuk.
Förändrade vanor och rutiner
Katter är vanedjur och gillar inte när saker och ting förändras för mycket eller för snabbt. De mår bra av rutiner, trygghet och förutsägbarhet. Följande situationer kan leda till att katter bli nedstämda, känner stress, blir skygga eller visar andra tecken på depression:
- flytt till ett nytt hem, eller annan förändring i hemmet, som ny möblering eller besök av hantverkare
- förlust av familjemedlem eller annat husdjur som katten tyckt mycket om
- tillskott av ny familjemedlem: antingen ett nytt husdjur eller ett spädbarn
- förändrade rutiner i familjen, som t ex förändrade arbetstider. Särskilt tiden när små barn börjar gå själva och intressera sig mycket för katten kan vara mycket stressande.
- byte av foder eller kattsand som inte påminner om tidigare märken eller konsistens
Små förändringar kan påverka en katt mycket, och övergången till något nytt bör ske successivt och varsamt.
Basala behov
Katter behöver kunna utföra sina naturliga beteenden utan problem. Dit räknas grundläggande behov som att äta utan smärta eller obehag, tvätta sig och uträtta sina behov. De medfödda behoven innefattar också sådant som stimulerar katten, som lek och utforskande.
Det är viktigt att tänka på att katter lätt blir stressade och uppjagade, även om det är svårt att se det på dem. En katt behöver alltid ha tillgång till frizoner dit den kan ta sin tillflykt och få lugn och ro. Till exempel brukar en trygg liggplats högt uppe på ett skåp uppskattas av katter, eftersom de både kan hålla uppsikt över omgivningen och känna sig säkra på att ingen kommer att störa dem.
För en social katt är det viktigt att få närhet, lek och social kontakt med sin familj, medan en lite mer enstörig katt kan bli besvärad när den inte få vara ifred. De allra flesta katter behöver också någon form av stimulans. Utekatter brukar ordna den stimulansen själva när de är ute på strövtåg, men en innekatt är beroende av att du som ägare ger den aktivering.
Om katten inte får sina behov tillgodosedda blir den förr eller senare deprimerad.
Du kan alltid rådfråga veterinär om kattens beteende, om något bekymrar dig eller om du har andra funderingar. Visar katten tecken på beteendeförändringar eller ett försämrat allmäntillstånd ska du alltid boka tid för en undersökning.
Tecken på att din katt är deprimerad
Hos människor ger depression ofta upphov till typiska symtom i form av ett sänkt stämningsläge, med håglöshet och initiativlöshet, samt sömnstörningar och ökad eller minskad aptit. Symtom på depression hos katter är däremot inte lika enhetliga. Det kan även vara svårt att upptäcka nedstämdhet hos en katt som vanligtvis är lugn.
De symtom som kan tyda på nedstämdhet eller depression hos katt är:
- katten får en lägre aktivitetsnivå
- en tidigare social katt drar sig undan
- en del katter blir tvärtom mer kontaktsökande
- katten tappar intresset för lek
- katten sover mer än vanligt
- katten slarvar med att tvätta sig
- katten går runt och jamar högt eller skriker, ofta och länge
- katten slutar använda kattlådan eller gör ifrån sig på andra ställen i hemmet
Har du precis skaffat katt, oavsett om det är en kattunge eller en äldre katt, bör du vara vaksam på om den uppvisar några av ovanstående tecken. En del beteenden kan gå över i takt med att katten känner sig hemma, hittar sina rutiner och sin roll i den nya flocken. Skulle någonting inte gå över inom någon vecka är det bäst att kontakta veterinär för hjälp eller undersökning.
Vad är inte tecken på depression hos katter?
Plötsligt aggressivt beteende är ofta tecken på smärta. Försöker du närma dig katten och den säger ifrån med klorna eller tänderna bör du kontakta veterinär.
Likaså ska du boka tid för en undersökning om du ser förändrat ätbeteende, till exempel att katten tuggar annorlunda eller ratar viss mat. Det kan tyda på munsmärta eller magont. Om du märker att katten blivit klumpig eller undviker att hoppa upp på höga möbler, är det tecken på obehag i leder, skelett eller muskler.
En del känsliga katter kan få stressutlöst blåskatarr och börjar då kissa ofta, och ibland får de till och med blod i urinen. Det här tillståndet måste behandlas hos veterinär, men det är också viktigt att gå igenom vad som utlöst symtomen och förändra det.
Ta hand om en deprimerad katt
Det första du ska göra om din katt verkar deprimerad är att ta reda på om det finns en medicinsk förklaring, dvs låta undersöka den hos veterinär. Depression i sig är inte ett primärt sjukdomstillstånd hos katter, utan har alltid en underliggande orsak.
Om veterinären inte hittar någon sjukdom eller fysisk förklaring till kattens beteendeförändring börjar detektivarbetet. Du behöver då gå igenom kattens miljö och skötsel för att hitta orsaken till depressionen och sätt att hjälpa katten att må bättre.
Vilka förändringar har skett?
Börja med att fundera på om det skett några förändringar i vardagen. Ett nytt foder, ny kattsand eller andra mindre förändringar kan ha negativ effekt på katten - har det skett ett sådant byte kan det därför vara bra att byta tillbaka till ursprungsmärket och därefter introducera nya produkter gradvis och långsamt.
Har det skett förändringar som du inte kan avhjälpa, som bortgång av en familjemedlem, nytt barn eller en nödvändig flytt, kan katten behöva hjälp och tid till att anpassa sig efter förändringen. Skulle katten inte må bättre efter en tid kan du kontakta veterinär för råd, hjälp och eventuell medicinering.
Stimulans och aktivering
En nedstämd katt som verkar rastlös, jamar högt och klöser mycket på möbler kan behöva mer stimulering och aktivering. Leksaker med kattmynta, klösträd eller en möjlighet att gå ut kan hjälpa både kroppen och knoppen att må bra.
Motion och fysisk aktivitet är nyttigt för katter precis som för människor. Även om katter har stort sömnbehov är de också jägare till naturen, och behöver springa av sig. Att jaga en röd prick från en laserpenna, en lurvig boll eller pinglande leksaker kan sätta igång katten.
Läs av vad katten vill och kan göra. Det kanske tar lite tid innan den finner en ny leksak intressant, eller så behöver den många olika lekar för att inte bli uttråkad - men om du ägnar mer tid åt att leka och sysselsätta din katt kan det göra underverk.
Kärlek och närhet
Många katter har ett behov av kel, klappar och kärlek, även om de inte visar det så tydligt. Om du är borta mycket eller har långa arbetsdagar, kan du behöva ta dig extra tid att umgås och visa ömhet för katten när du är hemma.
Läkemedel
Mediciner och läkemedel kan lindra symtomen vid depression och ångest hos katter. Har det skett förändringar i hemmet, eller om du misstänker andra orsaker till depressionen, behöver detta fortfarande åtgärdas, även om katten får medicin.
För att få recept på läkemedel behöver katten genomgå undersökning hos veterinär, för att säkerställa att den inte är sjuk, skadad eller på andra sätt har ont. Veterinären kan också fråga om kattens sjukdomshistoria, er relation och hur katten annars brukar bete sig. Om katten lider av stora beteendeförändringar kan medicinering vara ett komplement på vägen mot till tillfrisknande.
Undvik och förebygg depression
För att undvika depression och beteendestörning hos katten behöver du tillgodose alla dess behov. Dit hör att den ska kunna hålla sig mätt och ren, slippa sjukdomar, stress och annat lidande, samt att den ska få utlopp för sina naturliga beteenden.
Mat, vatten och aktivitetsnivå
Först och främst ska katten ha lagom mängd av bra och näringsrik mat, serverad på regelbundna tider och i en ren skål. Den ska alltid ha fri tillgång till färskt vatten. För många katter är maten och ätandet en central del av tillvaron. Det kan du utnyttja om du vill ge katten extra sysselsättning och stimulans:
Hellre än att hälla upp en portion torrfoder på ett fat kan du använda dig av särskilda aktivitetsskålar, som gör att katten får “jobba” mer för maten. Om du vill kan du strö ut foderkulorna över exempelvis en matta med lång lugg, så får katten nosa upp dem en och en. Ett annat sätt att öka tiden som katten tillbringar med att äta är att ge den blötfoder som, för en glupsk katt, kan ta lite längre tid att få i sig.
Behovet av lek och aktivitet varierar från katt till katt, och här kan kattens ålder spela in. En ung katt har stort behov av stimulans och utforskande, medan en äldre katt är lite lugnare.
Skötsel och miljö
En katt trivs bäst med att ha en ren och fräsch kattlåda, helst med samma typ av kattsand för jämnan. Den behöver ställen att dra sig undan på, särskilt om den bor i ett lite livligare hushåll, med barn eller hundar. Katten mår som bäst när den känner att den alltid kan sätta sig i trygghet och ha kontroll över vad som händer den.
En innekatt kan behöva få klorna klippta regelbundet, och det brukar också vara välkommet med klösbrädor och klätterträd.
Social kontakt och fasta rutiner
Även ett utpräglat ensamdjur som katten knyter an starkt till sin ägare och kan bli nedstämd om den inte får kvalitetstid med dig. Gör plats i vardagen för lek och kel med din katt. Har du en innekatt kan du träna den att gå i koppel så att ni kan ta promenader tillsammans.
För en del katter med längre päls kan en stunds pälsvård vara kvalitetstid.
Det är också viktigt att så långt det går ha fasta, förutsägbara rutiner. Gör eventuella förändringar gradvis, och gärna med hjälpmedel såsom feromoner eller kosttillskott avsedda att ha lugnande effekt på katter.
Skribent: Boel Sandros, Leg veterinär, 2022