Definition
Blåsljud upptäcks när man lyssnar på hjärtat med stetoskop. Blåsljud kan vara olika kraftiga och brukar indelas i 6 olika grader, där 1 är det allra lindrigaste och 6 det kraftigaste. Blåsljud kan höras tydligare över vissa områden på bröstkorgen, beroende på var i hjärtat blåsljudet uppstår, och även i olika perioder i hjärtats kontraktionscykel. S k systoliska blåsljud är vanligast, de hörs när hjärtat drar ihop sig och trycker ut blodet i kroppspulsådern (aorta) och stora lungpulsådern (lungartären). S k diastoliska blåsljud är ovanligare, de hörs när hjärtats båda kammare slappnar av för att fylla på blod från förmaken. Var på bröstkorgen och när i hjärtcykeln blåsljudet kan höras kan ge ledtrådar om vad som orsakar blåsljudet, men säker diagnos kan sällan ställas utan att undersöka hjärtat med ultraljud.
Orsak
Blåsljud beror oftast på någon form av hjärtsjukdom och bör därför utredas vidare. De kan vara medfödda och bero på missbildningar i hjärtat eller de stora kärlen. De kan också vara förvärvade, dvs de har uppstått senare i livet.
Blåsljud kan vara tillfälliga (intermittenta). Många blåsljud hörs tydligare när hjärtat slår snabbare och kan bli omöjliga att uppfatta när hjärtfrekvensen sjunker.
Det finns enstaka individer, oftast unga och/eller vältränade, som har blåsljud utan att man kan påvisa något onormalt med ultraljud. Även dräktiga katter kan få tillfälliga blåsljud som försvinner när kroppen återhämtat sig efter dräktigheten. Om man med ultraljud har uteslutit hjärtsjukdom kallas dessa blåsljud fysiologiska, eftersom hjärtat är normalt och de sannolikt beror på att hjärtat pumpar så kraftfullt att det uppstår virvelbildningar i blodet.
Andra tillstånd, som blodbrist, feber och förhöjda sköldkörtelvärden (hypertyreos) kan ge upphov till tillfälliga blåsljud som inte beror på primärt hjärtfel. I dessa fall bör blåsljudet försvinna när grundsjukdomen är under kontroll.
Alla hjärtsjukdomar ger inte upphov till blåsljud så hjärtsjukdom kan inte uteslutas enbart genom att lyssna med stetoskop. Läs mer om hjärtfel.
Symtom
Både djur och människor kan ha blåsljud och hjärtfel utan att känna sig sjuka, eftersom hjärtat fortfarande klarar av att utföra sitt arbete. Blåsljud i sig självt ger inga symtom, men är oftast tecken på en mer eller mindre allvarlig hjärtsjukdom som i sin tur kan ge symtom.
Om hjärtsjukdomen försämras med tiden kan hjärtsvikt uppstå. Det beror på att det sjuka hjärtat inte längre klarar att upprätthålla en tillfredsställande blodcirkulation.
Hjärtfel kan ge mer eller mindre allvarliga rytmrubbningar (arytmier) dvs elektriska störningar som ger extraslag och oregelbunden hjärtverksamhet. Om de är lindriga märks ingenting på katten, men om de är allvarliga kan de leda till svaghet, kollaps, svimningar och plötslig hjärtdöd.
Katter med förstorat vänster förmak löper ökad risk att drabbas av blodproppar som bildas i det förstorade förmaket och sen förs vidare ut i aorta där de täpper till blodkärl och hindrar blodförsörjningen. Den vanligaste lokalisationen för dessa proppar är längst bak i aorta vilket gör att blodet inte kommer ut i bakbenen. Baktassarna blir kalla, trampdynorna kan bli blåaktiga, katten får svårt att använda sina bakben och brukar ha mycket ont.
Vad kan man göra själv?
Uppfödare bör naturligtvis sträva efter att bara använda friska djur till avel och att besiktiga kattungar som ska säljas. Som presumtiv köpare bör man se till att den katt man tänkt köpa är veterinärbesiktigad, vilket inkluderar att en veterinär lyssnat på hjärtat med stetoskop, och att man får ett intyg på resultatet av besiktningen.
Om man ska köpa raskatt bör man informera sig hos den aktuella rasklubben om eventuellt bekämpningsprogram för hjärtsjukdomen hypertrofisk kardiomyopati (HCM), och hur spridd sjukdomen är i rasen, samt kolla eventuella testresultat för föräldradjur och deras släktingar. Resultat av sådana undersökningar framgår av det protokoll som den undersökande veterinären ger till den undersökta kattens ägare.
Be veterinär lyssna på din katts hjärta med jämna mellanrum för att kunna upptäcka om ett nytt blåsljud uppkommit.
Katter som utfodras med foder som saknar tillräcklig mängd av aminosyran taurin löper ökad risk att utveckla hjärtsjukdomen DCM. Denna sjukdom är sällsynt numera, efter att foderfabrikanter börjat tillsätta taurin i kattmat.
Man får inte hjärtfel av övervikt, men om katten har hjärtfel är det viktigt att hålla den slank eftersom fetma medför extra arbete för hjärtat och ger sämre lungfunktion.
När bör veterinär uppsökas?
Kattungar eller vuxna djur som ska säljas bör veterinärbesiktigas innan försäljning. Om ett blåsljud upptäcks bör det utredas vidare med ultraljud för att försöka bedöma om blåsljudet beror på sjukdom och om den i så fall riskerar att påverka livskvalité och livslängd.
Raskatter som ska gå i avel bör testas hos speciellt godkända veterinärer enligt pågående bekämpningsprogram avseende HCM enligt rekommendationer från aktuell rasklubb.
Eftersom de flesta hjärtsjukdomar inte är medfödda, utan uppträder med tiden och då ofta orsakar blåsljud, är det klokt att låta veterinär lyssna på kattens hjärta även om du inte misstänker att din katt är hjärtsjuk. Om blåsljud upptäcks när man lyssnar på hjärtat rekommenderas vidare utredning hos specialist. Utifrån utredningsresultatet kommer veterinären att ge råd och anvisningar.
Om du vet att din katt har hjärtfel bör du omedelbart uppsöka veterinär om du noterar tecken som kan tyda på hjärtsvikt, exempelvis andningsbesvär, svimningar, bukighet, smärta och förlamningssymtom från bakbenen hos katt. Det kan vara svårt att se att en katt har vätska i lungorna (lungödem) eftersom de ofta anpassar sin begränsade syreupptagningsförmåga genom att vara mer stillsamma. De brukar också få sämre aptit.
Diagnostik
Vid utredning av misstänkt hjärtfel kan veterinären, förutom att lyssna med stetoskop (auskultera), även utföra ultraljudsundersökning, EKG-undersökning, röntgen och blodprov beroende på symtom och typ av sjukdom.
Behandling
Beroende på typ och grad av sjukdom samt symtom ordineras behandling och återbesök för uppföljning hos veterinär. Många djur med hjärtfel behöver dock inte behandlas om de är symtomfria och förändringarna är lindriga.
Ofta förvärras tyvärr sjukdomen med tiden, och medicinering blir då aktuell. Om hjärtsvikt med lungödem uppstår kan inskrivning på djursjukhus för intensivvård bli nödvändigt. Vid intensivvård kan behandling ges med exempelvis syrgas, upprepade doser av vätskedrivande medicin, behandling av arytmier och fortlöpande utvärdering av behandlingsresultat. Sådan vård pågår ofta två till tre dagar innan patienten kan åka hem. I allvarliga fall kan förväntat resultat av insatt behandling utebli och man kan bli tvungen att avliva katten för att undvika lidande.
När den inledande behandlingen haft avsedd effekt följs den vanligen av livslång behandling i hemmet, ofta med flera olika mediciner. Med hjälp av medicinering kan många djur få en god livskvalitet under en längre period , även om hjärtsjukdomen sällan kan botas. För optimalt resultat är det mycket viktigt att man som djurägare noga följer veterinärens anvisningar om medicinering, vård och återbesök.