Vaccination
Det rekommenderas att valpen får sin första vaccination när den är åtta veckor gammal. Detta har oftast uppfödaren sett till. De nästkommande vaccinationerna bör ges vid ca tolv veckors ålder och vid ett års ålder. Därefter bör hunden vaccineras årligen mot kennelhosta, och som minst vart tredje år mot de allvarliga smittorna valpsjuka, parvovirus och smittsam leverinflammation (HCC). Passa gärna på att göra en hälsokontroll samtidigt.
Vill du ta med hunden utomlands ska den dessutom enligt lag vara vaccinerad mot rabies (resor mellan Sverige och Norge undantagna) och vara ID-märkt och ha ett s k EU-pass (detta gäller även vid Norgeresa). Hunden ska vaccineras senast tre veckor före avresa och ska vara minst tolv veckor gammal när den vaccineras. Då en del länder kan ha strängare lagstiftning är det dock alltid en bra idé att kontakta ambassaden för det land du ska resa till i god tid före avresa.
Avmaskning
Alla valpar bör avmaskas upprepade gånger under de första levnadsmånaderna. Detta eftersom valpar är känsligare och har svagare immunförsvar än vuxna hundar och eftersom de löper stor risk att smittas av olika parasiter. Beroende på vilket avmaskningsmedel uppfödaren väljer kan intervallen mellan avmaskningstillfällena variera. I en del fall kan du som nybliven hundägare behöva utföra den sista avmaskningen.
Vuxna hundar behöver som regel inte avmaskas, om man inte påvisat parasiter i avföringsprov. Detta eftersom vuxna hundar normalt har ett tillräckligt gott immunförsvar för att själva kunna hantera en eventuell parasitsmitta. Eftersom maskar och andra parasiter har mycket lätt för att bli motståndskraftiga (resistenta) avråder vi från rutinmässig avmaskning av vuxna hundar. Om man misstänker att hunden har maskinfektion bör man göra en avföringsanalys hos sin veterinär eller med hjälp av särskilda provtagningskit som finns att köpa på apoteket.
Läs mer om avmaskning hund.
ID-märkning
Alla hundar i Sverige ska vara ID-märkta och registrerade i Jordbruksverkets register. Hundar märks med ett chip under huden mellan skulderbladen eller eventuellt med en tatuering i örat (detta är dock inte giltigtvför hundar som ska resa till andra EU-länder). Vanligtvis är de redan ID-märkta när de lämnar uppfödaren, men du får själv anmäla ditt ägarskap och hundens identitet till Jordbruksverket. ID-märkning utförs av veterinär.
Unghundskontroll
Det är en bra idé att få en hälsokoll av hunden vid 6-8 månaders ålder. Vid en sådan undersökning kan du få råd kring tillväxt och tandväxling, så att eventuella avvikelser kan avhjälpas i tid.
Tandhälsa
De flesta hundar har tappat sina mjölktänder vid ca sex månaders ålder. Om inte tänderna växlas som de ska kan hunden få en dubbel uppsättning tänder, vilket stör bettets utveckling och kan behöva åtgärdas genom att den överflödiga mjölktanden dras ut.
Det är viktigt med regelbunden tandvård för att hålla hundens tänder friska. Tandsten, sjukdom i tandköttet och dåliga tänder är ett vanligt problem när hundar blir äldre, särskilt hos mindre raser. Därför är det viktigt att redan när hunden är valp lägga grunden för god tandskötsel. Vi rekommenderar regelbunden tandborstning med speciell hundtandkräm, gärna dagligen, men åtminstone en gång i veckan.
Förgiftningar
Vi behandlar varje år hundar som har fått i sig sådant de inte tål. Som nybliven hundägare är man inte alltid insatt i allt som utgör en möjlig risk för förgiftning för valpen. Till exempel kan hundar bli svårt sjuka och i värsta fall dö av följande: paracetamol (som finns ibland annat Alvedon och Panodil), ibuprofen (ingår i exempelvis Ipren) samt andra läkemedel, choklad, kylarvätska (glykol), råttgift, insektsmedel, vindruvor och russin, lök, avocado, sötningsmedlet xylitol, en del växter och blommor (liljor, rhododendron, idegran mm).
Vård och omsorg
Det är viktigt att regelbundet undersöka ögon, öron, tänder och klor. Då vänjer sig valpen tidigt vid att bli undersökt och den blir mindre stressad när den t ex behöver undersökas hos veterinär. Klorna behöver klippas ofta på små valpar, ofta varje vecka. Klipp hellre klorna lite och ofta än mer sällan, då man i det sistnämnda fallet riskera att skada klons pulpa, vilket är smärtsamt och kan leda till att valpen börjar förknippa kloklippning med obehag.