Den vanligaste giftalgen är den blågröna algen som framför allt blommar mellan juli och september när vattnet är som varmast. I samband med blomning dör många alger och toxiner (gifter) släpps ut i vattnet. Toxiner samlas i så stora mängder att vattnet blir otjänligt att bada i både för människor och djur. Det kan finnas toxiner kvar i vattnet flera dagar efter algblomningen trots att vattnet ser renare ut. Mindre och lokal algblomning kan förekomma senare under året.
Blåalger kan finnas i sötvattensjöar, i bräckt vatten och i havet. Det finns mer än 30 olika arter som kan orsaka förgiftning. En del lever vid ytan och en del lever vid botten. När algerna blommar täcks vattenytan av en blågrön, grön eller gulgrön grumlig hinna.
Hundar kan utsättas för algförgiftning genom att de dricker och/eller genom att de badar i det förgiftade vattnet. Katter badar ogärna och brukar inte dricka vatten med blåalger, varför de sällan drabbas av algförgiftning.
Olika toxiner
De toxiner som algerna producerar är mycket farliga och kan leda till döden. Om algerna är koncentrerade i vattnet behövs vanligtvis inte någon stor mängd för att en hund blir allvarligt sjuk. Gifthalten beror i allmänhet på hur stor mängd toxiner hunden har fått i sig men också hur upplöst algen är, vilken algart det handlar om samt hundens storlek.
Vissa arter av blåalger producerar hepatotoxiner (levergifter). De kan skada cellerna i levern vilket i regel leder till celldöd och eventuellt leversvikt.
En del andra arter av alger producerar neurotoxiner (nervgift) som kan påverka andningen och rörelsemönstret. Vissa algarter producerar både hepato- och neurotoxiner.
Symtom
Symtomen är beroende av vilken art av blåalg det rör sig om, samt mängd och koncentration av alger/algtoxin som djuret fått i pälsen, druckit eller slickat i sig. Allmän oro och darrighet är vanligen de första symtomen efter att djur har druckit vatten som innehåller algtoxiner. En del toxiner kan vara väldigt irriterande för hud och slemhinnor.
Symtom som kräkningar eller diarré, ibland med inslag av blod, kan uppkomma snabbt efter algförtäring.
Andra symtom kan vara bleka slemhinnor, svaghet, andningssvårigheter, dålig koordination som eventuellt kan övergå till kramper. Hundar som utsätts för en större mängd giftalger kan visa symtom redan 15-60 min efter intaget eller badet.
Vad kan man göra själv?
Det går inte själv att avgöra om en algblomning är toxisk utan ett vattenprov. Djur bör förhindras bada i vatten som misstänks vara förgiftat med giftalger. Har djuren varit i och förorenat pälsen med giftalger bör pälsen sköljas ren så fort som möjligt och hunden får inte tillåtas slicka i sig alger. Djurägaren bör använda handskar för att skyddas från exponering av giftalger.
När bör veterinär uppsökas?
Åk omedelbart till veterinär om djuret har druckit eller badat i vatten som misstänks vara förgiftat med giftalger.
Behandling hos veterinär
Hos veterinären är snabb behandling nödvändig och går bland annat ut på att få bort algerna från hunden genom avspolning eller bad. Har hunden druckit vatten med giftalger framkallas eventuellt kräkningar hos veterinären.
Övrig behandling syftar till att genom intravenös vätsketillförsel (dropp) upprätthålla cirkulation, blodtryck och förhindra chock. Om hunden krampar kan kramplösande mediciner ges direkt i blodet. Blodprov analyseras vanligtvis för att utvärdera de inre organen fram för allt lever och njure.
Eftervård
Leverns funktion kan bli nedsatt efter algförgiftning. Vanligtvis sker ett återbesök efter ett par veckor för en ny undersökning med uppföljande blodprov. Fram till dess bör hunden undvika motion och träning. Om hunden har klarat den akuta krisen efter algförgiftning är prognosen för ett fullständigt tillfrisknande god.
För information om badvattenkvalité hänvisar vi till webbsidan Havs och vattenmyndigheten där Folkhälsomyndigheten sammanställer kommunernas inrapportering av badvattenprover. Även SMHI uppdaterar hur algsituationen ser ut dag för dag.