Hur vet jag när jag måste söka vård akut?
De flesta sjukdomar och symtom behöver inte åtgärdas omedelbart, utan det räcker att boka in ett planerat besök på en lokal klinik. För att få hjälp med att avgöra hur bråttom det är för ditt djur att komma under vård kan du kontakta din djurklinik eller höra dig för hos ett djursjukhus. Du kan även använda dig av vår kostnadsfria digitala veterinärrådgivning i AniCura-appen.
Vid vissa symtom/sjukdomsfall bör djuret alltid komma akut till djursjukhus.
Besök som bokats i förväg
Ofta ges specifik information om vad som gäller för just ditt besök i samband med att bokningen görs. Det kan exempelvis vara att ha med vaccinationsintyget inför ett besök för vaccination, eller registreringsbeviset när man önskar få ett EU-pass utfärdat.
Ska djuret vara fastande?
Inför många undersökningar och åtgärder ges djuret en lugnande spruta, både för att minska obehaget för patienten och för att ingreppet oftast blir snabbare och säkrare att genomföra, och slutresultatet bättre. Dit hör bland annat en del röntgenundersökningar, samt undersökning och behandling av fukteksem, öroninflammation, bölder hos katt, samt analsäcksinflammation. I särskilt smärtsamma fall krävs full narkos och även då bör djuret vara fastande.
Vissa blodprover bör tas på fastande mage för att få korrekta analysvärden. I samband med att besöket bokas brukar kliniken ge information om hur länge ditt djur eventuellt ska hållas fastande.
Har ditt djur misstänkt smittsam sjukdom?
Symtom som kan tyda på smittsam sjukdom, och som därför brukar hanteras med särskild hänsyn till smittskyddet, är diarré, klåda och hosta. Om du vet om att ditt djur bär på en smitta såsom kennelhosta eller en antibiotikaresistent bakterie, bör du informera om detta när du bokar ditt besök. Utifrån informationen du ger i samband med bokningen kan personalen både planera hur besöket ska genomföras på ett smittsäkert sätt, och ge dig instruktioner för hur du ska bete dig när du kommer till kliniken. Vid smittomisstanke brukar rådet vara att inte ta med ditt djur in på mottagningen när du anmäler dig, utan låta det vänta utanför/i bilen, eller att ni ska använda en annan ingång.
Övriga instruktioner
Beroende på orsaken för besöket kan du ibland även ges andra instruktioner. Vid symtom på urinvägsinfektion kan du bli ombedd att ta med ett färskt urinprov eller se till att djuret inte har kissat timmarna före besöket. Vid en del tarm- eller luftvägsåkommor kan du få ta med ett avföringsprov. Om djuret har symtom som kommer och går är det värdefullt om du kan filma dem när de uppträder.
Vid ankomst till kliniken
Se till att vara på kliniken minst 5-10 minuter före tidpunkten för besöket då det ibland kan vara viss väntetid för att anmäla sig i receptionen. Hundägare brukar uppmanas att väga sin hund på en våg i receptionen eller i väntrummet. Om det är första gången du besöker kliniken kan du få fylla i uppgifter som behövs till journalen, eller så blir du tillfrågad om de befintliga uppgifterna stämmer. När du anmält dig blir du hänvisad till ett väntrum eller direkt till ett undersökningsrum. På de flesta lite större kliniker hålls olika djurslag isär i separata väntrum, för att besöket ska bli så stressfritt som möjligt för dem. Hundar ska hållas i koppel och andra djurslag i bur eller eventuellt i sele.
I undersökningsrummet
Den första du får träffa i undersökningsrummet brukar vara en djurvårdare eller djursjukskötare. De väger de mindre djuren och för in vikten i journalen, och ofta tar de även tempen på djuret. Eventuell ID-märkning kontrolleras. Du kan bli tillfrågad om djurets symtom och få visa upp eventuella skador eller avvikelser, rutinerna varierar från klinik till klinik.
Veterinären börjar konsultationen med att ta upp en så kallad anamnes, dvs gå igenom sjukdomshistorien, ställa frågor om orsaken till besöket och om djurets tillstånd i övrigt. Det är lämpligt att personen som tar djuret till kliniken är insatt i skötseln och djurets mående, för att anamnesen ska bli så bra som möjligt. Frågor som alltid ställs är hur länge symtomen varat samt hur djurets aptit, törst, urinering, avföring samt allmäntillstånd är. Du får berätta om eventuella behandlingar eller mediciner samt, om djuret varit utomlands.
Efter anamnesen görs en klinisk undersökning och du kan då bli ombedd att hjälpa till att hålla djuret på undersökningsbordet. Det är viktigt att du informerar om ifall din hund eller katt är svårhanterlig, så att rätt säkerhetsåtgärder kan vidtas, såsom att ge lugnande medel, eller sätta munkorg på hunden eller krage på katten, och kanske använda skyddshandskar.
Efter undersökningen
Beroende på vad som framkommer i anamnes och klinisk undersökning fattar veterinären beslut om den fortsatta hanteringen. Många gånger görs ytterligare undersökningar med t ex blodprov, röntgen eller provtagning från öron och andra områden. En del ingrepp kan göras i samband med besöket, däribland dränering av bölder och klobrott, spolning av analsäckar mm. Större kirurgiska ingrepp, såsom juvertumörer, bokas in till operation vid en senare tidpunkt.
Det vanliga är att någon form av behandling ordineras, som du som djurägare ska sköta om hemma, men det är inte alltid det behövs. Det kan röra sig om medicinering, sårtvätt, specialkost, schamponering med medicinska schampon mm. Inte sällan bokas ett återbesök in för uppföljning.
Vid hemgång
Kostnaderna för besöket samt eventuella provtagningar och behandlingar debiteras i journalsystemet. Betalningen görs sedan i receptionen och du kan även få direktreglering med ditt försäkringsbolag, vilket innebär att du endast betalar självrisken och en administrativ avgift. Försäkringsbolagets handläggningstid för ärenden varierar mellan alltifrån en kvart till några timmar, och du kan behöva vänta kvar på kliniken en stund efteråt.
De flesta kliniker utfärdar ett skriftligt hemgångsråd med instruktioner för vården hemma samt eventuella varningssignaler att hålla utkik efter, som föranleder att du bör kontakta kliniken.
Akut besök på djursjukhus
Vid vissa symtom/sjukdomsfall bör djuret alltid komma akut till djursjukhus.
Vid allvarliga skador och sjukdomsfall behöver djuret komma under vård snarast. Då bör du vända dig till en akutmottagning på ett djursjukhus. Meddela djursjukhuset per telefon om att du är på väg in, både för att de ska kunna förbereda ditt besök och för att de då kan informera dig om förväntad väntetid. Vid mycket hög belastning kan de ha intagsstopp och du kan bli hänvisad till annat djursjukhus. Om ditt djur är svårt sjukt och det är telefonkö bör du inte låta detta fördröja din avresa utan ringa längs vägen.
Precis som vid bokade besök anmäler du dig i receptionen vid ankomst, och du kan ha fått särskilda instruktioner om att exempelvis använda en annan ingång vid misstanke om smittsam sjukdom. Efter anmälan blir du hänvisad till ett väntrum eller undersökningsrum. I svåra akuta situationer kan dessa rutiner ändras, för att djuret ska komma under vård så snabbt som möjligt.
Triagering och väntetid vid akutbesök
Processen att sortera och prioritera patienter på akutmottagningen utifrån symtomens allvarlighetsgrad och patientens tillstånd kallas triage eller triagering. Så snart som möjligt efter anmälan i receptionen görs en triagering av djursjukvårdspersonal, som kontrollerar bland annat allmäntillstånd, andning, puls och kroppstemperatur samt ställer frågor om djurets symtom. Vid hög patienttillströmning kan det bli lite väntetid för att få triagering.
Beroende på vilken triagekategori ditt djur placeras i kan den fortsatta väntetiden variera. Djur som placeras i kategori 1 (röd) får komma under vård först, då deras tillstånd är mycket kritiskt. Det kan även innebära att djur som kommer till djursjukhuset efter ditt får gå före er i kön. Om väntetiden blir lång görs en ny triagering, och du kan även be om en förnyad triagering om du märker att ditt djurs tillstånd förändras.
På undersökningsrummet vid akutbesök
På undersökningsrummet tar veterinären anamnes och gör en klinisk undersökning. Utifrån undersökningsfynd och sjukdomshistoria kommer veterinären fram till en lämplig plan för patienten. I planen ingår fortsatt utredning med t ex blodprov, urinprov, röntgen eller ultraljud, samt behandling i form av exempelvis inskrivning på vårdavdelning för medicinering, vätsketerapi, syrgas, övervakning, eller akutkirurgi. För djur som är svårt sjuka eller skadade, och som har dålig prognos för tillfrisknande, förs i det här skedet ofta en diskussion kring djurets lidande och om det lämpligt att fortsätta vården eller om det bästa är att låta djuret somna in.
Inskrivning
Om ditt djur är så dåligt att det behöver stanna kvar på djursjukhuset görs en inskrivning. Djur som bedöms vara uttorkade eller riskerar att hamna i chock får ofta en så kallad infart (permanentkanyl, venkateter) redan i undersökningsrummet, annars brukar detta göras på vårdavdelningen.
Den vårdplan som upprättats ligger till grund för en ungefärlig prisuppgift för nästa skede av vården, vanligen de åtgärder som planeras in de närmaste 1-2 dygnen. Eftersom vården anpassas till varje patient utifrån provsvar och hur väl djuret “svarar” på behandlingen, är det svårt att vid en första, inledande undersökning kunna uppskatta exakt hur resurskrävande och därmed kostsam den fortsatta vården kommer att bli. Djurägare har möjlighet att ange ett kostnadstak, med målet att tillkommande åtgärder vars kostnader överskrider taket, diskuteras med djurägaren av den behandlande veterinären, innan de genomförs.
Akutvård, väntetid och kostnader
Precis som priserna i sjukvården för människor skiljer sig mellan sjukhus och primärvård, är vården på djursjukhus mer kostsam än den på vanliga djurkliniker. Detta beror på faktorer som att djursjukhusen behöver hålla bemanning på jourtid, ha tillgång till avancerad diagnostisk teknik som t ex CT eller MR, såväl som utrustning för behandling på exempelvis intensivvårdsavdelning, samt att andelen anställda med specialistkompetens vanligtvis är högre på djursjukhus jämfört med mindre kliniker.
På en mindre klinik med enbart bokade besök är det förhållandevis enkelt att planera både bemanning och patientantal, medan ett djursjukhus med akutmottagning kan ha svårare att hitta en balans i sin bemanning så att man å ena sidan kan erbjuda vård inom inom en rimlig tid och å andra sidan hålla kostnaderna för vården nere. Patienttillströmningen kan variera från dag till dag och vid olika tider på året. Man vill undvika överbemanning, eftersom detta skulle leda till att vården blir dyrare, men konsekvensen blir att det ibland oundvikligen är långa väntetider på akutmottagningarna.
De jämförelsevis högre kostnaderna för djursjukhusvård kan alltså förklaras både av att vården är mer avancerad och personalintensiv, och av att den många gånger sker på jourtid, vilket genererar ett jourpåslag på kostnaden. Det du som djurägare kan göra för att i den mån det är möjligt hålla nere kostnaden för ditt djurs vård, är att vara observant på tidiga tecken på sjukdom, som t ex ökad törst eller onormal trötthet, och kontakta veterinär i ett tidigt skede, antingen på en lokal klinik eller i en onlinekonsultation. Därigenom kan vård på jourtid många gånger undvikas.
Det finns också många tillstånd som inte behöver vårdas på djursjukhus, även om de anses mer eller mindre akuta. Akut uppkommen smärta i ett öga bör exempelvis alltid undersökas så snart som möjligt, och ett djur med smärtande tillstånd som t ex svår öroninflammation kanske inte bör vänta hela helgen på smärtlindring. Många kliniker erbjuder lördagsöppet och kvällsöppet, och det går ofta att få en snabb tid hos dem för ärenden som inte kan vänta, men som inte nödvändigtvis behöver sjukhusvård.
Texten uppdaterades mars 2022. Skribent: Boel Sandros, legitimerad veterinär
